Så funkar trådspänning och pressarfotstryck på en symaskin
Vad pressarfotstryck och trådspänning har för betydelse när man sätter sig och ska sy, var något som faktiskt dröjde rätt länge innan det klickade hos mig. Det var inget som nämndes någonstans i några sömnadsbeskrivningar och i manualerna till symaskinen stod bara var man justerade, men inget om varför. Att förstå hur de hänger ihop med hur resultatet blir är något som tar hela sömnaden till en ny nivå!
Jag ska gå igenom lite enkelt hur dessa påverkar sömnaden, men först tänkte jag skriva några ord om nålar och tråd. Allt hänger nämligen ihop för det optimala resultatet!
Symaskinsnålar
När jag sydde på min gamla Husqvarna från 70-talet (egentligen mammas, men jag tror inte att hon använde den en enda gång) kan jag inte minnas att jag någonsin bytte nål utom när den gamla gick av! Då gjorde jag som vem som helst som inte vet riktigt vad man ska ha – jag gick till ICA och köpte ett paket nålar som det stod ”universal” på och så tänkte jag inte mer på det. Dessutom använde jag vad för gammal trådrulle som helst som jag hade liggande någonstans… Inte så konstigt att det inte gick så bra att sy alla gånger. 😁
Det finns en uppsjö av olika nålar med olika spetsar i olika tjocklekar för olika tyger. Och de ska bytas ofta! Inte vart fjärde år när nålen går av för att jag körde på en knappnål (kör inte över knappnålarna, i värsta fall kan faktiskt symaskinen gå sönder!). En symaskinsnål bör faktiskt bytas så ofta som var 8:e sömnadstimme ungefär.
Olika sorters nålar
Universalnålar: Syr du i vanligt bomullstyg så går det utmärkt att använda universalnålarna. De har spetsiga spetsar (?!?) som lätt sticker ner mellan de vävda trådarna.
Jersey/Stretch: En jerseynål eller stretchnål är för trikåtyger och mer stretchiga tyger. Den har lite rundad spets, som mera glider ner mellan trådarna utan att ha av dem. Den kan också heta ”ball point needle”.
Dessa är de vanligaste nålarna man använder vid den typen av sömnad jag själv gör, dvs syr barnkläder och annat i mjuka tyger. Det finns såklart massor med olika nåltyper; topstitchnålar, jeansnålar, mictrotexnålar med flera. De har alla olika spetsar som passar för olika sorters tyg och bästa resultat får du när du matchar upp rätt nål till tyget du ska använda.
Det finns många olika tillverkare av nålar till symaskiner, bland andra japanska Organ, tyska Schmetz, Prym och många fler. Jag har testat många olika, men de jag har använt mest personligen och varit nöjd med är Schmetz. De har dessutom ett färgkodningssystem för nålarna vilket gör att man kan tyda ut vad det är för nål man har framför sig även om förpackningen är borta! Hur bra är inte det???
Läs mer om olika nålar och olika märkningar hos Hadynsons Creative »
Sytråd
När det gäller tråd ska man tänka på att tråd faktiskt är en färskvara! Japp, så är det. Trådar blir nämligen sköra med tiden… Så att göra som jag gjorde, grabbade tag i första bästa rulle jag hittade i sylådan, som med stor sannolikhet har legat där sedan…. skitlänge, är kanske inte det bästa. Man kan testa tråden lite genom att rycka i den. Det ska vara lite spänst i tråden, den ska svikta lite.
Numera kör jag uteslutande med polyestertråd. Min erfarenhet är att bomullstråd är stummare, dvs den går lättare av, och den luddar mera. Jag syr dessutom mycket i stretchiga tyger, då vill jag ha en tråd som kan sträckas lite med tyget.
Kvaliteten på trådarna märks genom att vissa trådar är ojämnt spunna, en del trådar luddar väldigt mycket och skräpar ner i maskinen. Det är lite olika på maskin till maskin dessutom, en del är känsligare och gillar inte alls vissa sorters tråd medan vissa maskiner tuggar på med allt.
Jag har tur, min maskin är inte så kräsen, så den fungerar bra med det mesta, dock märker jag att om jag använder t.ex. DorTak-tråd måste jag rensa lite med jämna mellanrum, annars blir det som knutar på tråden och då går den av till slut. En dyrare tråd av hög kvalitet kan absolut vara värt pengarna, då man ofta slipper trådbrott och annat trassel.
Tips: Något som många inte tänker på är att tråden även ska passa ihop med nålen du använder. En smalare nål har ett mindre öga än en tjockare nål, så trådens tjocklek kan ställa till problem om den är för tjock eller för tunn för den nål du använder.
Vad är trådspänning?
Trådspänningen är hur pass hårt man vill att maskinen ska dra åt tråden vid varje stygn, eller mera tekniskt rätt; hur mycket tråd den matar fram för varje stygn. Målet är att övertråd och undertråd ska mötas mitt i tyget.
För att justera trådspänningen finns det ofta en liten ratt någonstans. På lite mera fancy maskiner som är digitaliserade kanske man ställer in spänningen med knappar direkt på displayen. Det är lite olika på olika maskiner, men det är vanligast att man justerar trådspänningen på övertråden. Då sitter det en bricka någonstans på vägen där man trär tråden, där tråden ska in emellan. Det är viktigt att tråden går in ordentligt mellan brickorna, för annars fungerar inte trådspänningen som den ska. Man kan även justera trådspänningen på underspolen, men det görs oftast bara i undantagsfall. (Om det inte är den typen av maskin där man gör huvudjusteringen på undertråden förstås.)
Justering av trådspänningen
För att justera trådspänningen gäller det att sy och titta på sömmen. Du bör testsy i samma, eller snarlikt, material som du sedan kommer att sy ditt projekt med, och ska du sy i dubbla lager, så testa även trådspänningen på dubbla lager tyg.
Om man ser att övertråden liksom tittar fram mellan stygnen på undersidan, då är tråden inte tillräckligt hårt spänd, dvs den har dragits ner av undertråden. Då bör man öka trådspänningen lite i taget, tills övertråden inte syns på undersidan. Om det är tvärtom, att undertråden dras upp på ovansidan av tyget, ska ska man sänka trådspänningen, så att tråden släpper efter lite.
- Överst: Alldeles för lös trådspänning (det är undersidan vi ser) där den blå övertråden inte dras åt alls, vilket resulterar i en väldigt lös söm!
- Mitten: Fortfarande är spänningen lite för lös, men det blir bättre. Den gröna undertråden ligger som ett band mot tyget och den blå övertråden orkar liksom inte riktigt att dra in undertråden i tyget. Beroende på vad du syr kan det här eventuellt funka. Testa att dra i tyget så du ser hur sömmen ser ut under belastning.
- Nederst: Här är ovansidan på tyget med omvänt problem med för hög trådspänning. Här börjar den gröna undertråden istället att titta fram på ovansidan för att övertråden drar så starkt att den drar upp undertråden. Det blir en tajt åtdragen söm med högre risk att spricka.
Sedan finns det en hel massa finjusteringar man kan göra för olika tyger och olika sömmar, men det tänker jag inte gå in på just här. Det jag vill trycka lite extra på är att våga testa! Maskinen går inte sönder om du ställer om den lite, jag lovar. 😉
Pressarfotstrycket - vad gör det?
Precis som det låter så justerar pressarfotstrycket trycket på pressarfoten, alltså kraften med vilken pressarfoten pressar mot tyget. Det man vill uppnå är att båda lagren tyg man ska sy i ska matas fram lika fort, så att tyget inte drar och vrider sig. Här handlar det om vilka tyger du syr i och man justerar trycket för att matartänderna ska få ett så optimalt grepp om tyget som möjligt.
Justering av pressarfotstrycket
Ska du sy ihop två vävda, stumma (ej stretchiga) bomullstyger, typ lakansväv? Då kan du oftast ha ett normalt standardtryck, någonstans i mitten (kanske lite över) på skalan. Har du för löst tryck kan tygerna börja kana iväg, för matartänderna får inget ordentligt grepp när inte tyget trycks mot dem tillräckligt hårt. Har du å andra sidan för hårt tryck kan det hända att tyget inte glider igenom som det ska och de olika lagren matas olika fort.
Om du syr i stretchiga tyger, i tex bomullstrikå eller viscosjersey, bör man ha ett relativt lågt pressarfotstryck. Jag har i regel på minsta möjliga när jag syr i trikå. Det är lite olika på olika maskiner förstås, men det funkar för mig.
Om trycket blir för högt kommer pressarfoten att tänja ut tyget eftersom det är stretchigt och det kommer att börja bulla upp sig framför pressarfoten. Framför allt kommer det övre lagret att påverkas. Det innebär att de två tyglagren matas olika fort och sömmar, mönsterpassningar och passformar blir ojämna eftersom det övre tyget har dragits ut under sömnaden.
Nu är det inte alla maskiner man ens kan justera pressarfotstrycket på, men har man möjligheten så är det bra att förstå vad som händer när man är där och skruvar!
Tips: Har du dålig koll på vilken ratt som gör vad? Märk upp dem! Då slipper du kolla manualen varje gång något behöver justeras. 👍
Övermatare
När det handlar om stretchiga tyger hör man ibland även talas om övermatare, eller på engelska ”walking foot”. En övermatare är en manick som är precis vad det låter som, en apparat som hjälper till att mata fram det övre tyglagret, så att båda lagren matas jämnt. Det kan vara väldigt behjälpligt när man syr i trikå, men används framför allt vid quiltning när man har tjocka lager med både tyger och vadd. Övermatare ingår i vissa maskiner, tex till Pfaff och den finns som tillbehör att köpa till Husqvarna och säkert fler märken också.
Gillade du det här inlägget? Dela det med andra!
