Tygguide del 1

Jag ser ofta på olika forum att man blandar ihop olika tyger och dess egenskaper. Det är inte så konstigt när det finns så många olika att välja på. 🙂

Jag tänkte reda ut de vanligaste tygerna och vad de har för egenskaper.

Först så ska vi skilja på tygmaterial och tygsort. Materialet är vad det är gjort av (exempelvis bomull, polyester, lycra, ull, viskos), sorten beskriver hur tyget är gjort (vävt, stickat) och till viss del vad de har för egenskaper (stumt, stretchigt, kraftigt, tunnt).

Idag tänkte jag främst beskriva de olika tygsorterna, alltså vad de olika typerna av tyg har för egenskaper och vilken typ av tyg man kan använda till vad.

Ja, det hörs på beskrivningen vad det är – ett vävt tyg. Beskrivs ofta som bomullstyg av nybörjare som menar stumt och ostretchigt (som motsats till trikå eller jersey). Och visst kan det bestå av bomull, det är ganska vanligt. Men lika gärna av andra material också.

Et vävt tyg där man tydligt ser trådarna som går från sida till sida och uppifrån och ner.

Olika typer av vävt tyg är tex denim (jeanstyg), lakansväv (bomull oftast), canvas…

Poplin är ett tättvävt tyg som kan upplevas som lite hårt och väldigt slätt. Det är oftast tunnt och svalt och passar bra till skjortor, klänningar och jackor.

Twill förekommer också ibland, det är egentligen en synonym till kypert och används ofta för att beskriva kraftigare tyger vävda på det viset. Ett exempel på kypertvävt tyg är denim, där man tydligt kan se de diagonala ränderna som blir när man väver med den tekniken. En annan variant på det är fiskbensmönstrat tyg, där man byter riktning på vävningen så man får ett sicksackmönster.

Canvas är ett grövre tyg som från början vävdes av hampa (lat. Cannabis) och som användes som segelduk, tält, markiser…
Numera är det oftast bomull man använder sig av och det är lämpligt att använda till saker där man behöver lite extra slittålighet, tex väskor och skor.

Flanell är ett vävt tyg med ruggad, lite luddig yta. Oftast vävt i bomull eller ull. Passar utmärkt till varma pyjamasar, skjortor, bebisfiltar…

Lakansväv/bomullsväv används till allt från sängkläder till kläder och quiltar. Det finns i olika tjocklekar som lämpar sig för olika saker och man mäter tjockleken i g/m2. Så om man vill jämföra olika tyger när man handlar på nätet så kan man titta på vikten för att få en uppfattning om hur tjockt tyget är.

I motsats till vävt tyg så är stickade tyger mer eller mindre stretchiga. Precis som när man själv stickar med garn och stickor, så har stickade tyger räta och aviga maskor (i miniatyr!). Men igen –  olika tekniker och material ger olika egenskaper.
Stickade tyger kallas oftast för trikå eller engelskans jersey. Och precis som med vävda tyger finns det olika sorters trikåer.

Singeljersey (eller bara jersey) är ett slätstickat tyg med räta maskor på framsidan och aviga på baksidan. Finns det lycra/elastan/spandex (en syntetisk superstretchig fiber, samma sak alla 3, jag kommer bara att skriva elastan framöver), inblandat så är det mera stretchigt än om det inte är det.
Den mesta trikån man köper för att sy själv idag är just singeljersey i bomull och elastan (eller lycra eller spandex). Passar utmärkt till tröjor, tights, mössor, bebiskläder av alla de slag…
Det finns även singeljersey utan elastan, som är i ren bomull. Den likar mera det tyg man har i vanliga T-shirtar man köper i affären och är inte alls lika stretchigt.
Även här mäter man tjockleken på tyget i g/m2 och vanligtvis ligger singeljersey med elastan på ca 200-220g/m2.

Interlock är ett dubbelstickat tyg som stickas med två trådar. Det är som om man stickar ihop två singeljerseytyger med avigan mot varandra. Man får två rätor och ett lite kraftigare tyg som inte krullar sig lika mycket i kanterna.
Jag har bara stött på interlocktyg i 100% bomull, därmed inte sagt att det inte finns andra varianter…
Det är inte lika töjbart som singeljersey, och det återfår inte formen på samma sätt, det är något som är bra att tänka på när man syr i det. Tights och tajtare tröjor är tex inte så lämpligt då det lätt blir ”knän” och ”armbågar” på dem. Men det är ofta mjukt och skönt och funkar bra till medeltjocka plagg och bebiskläder.
Det används ofta till kantband som alternativ till muddväv.

Muddväv och ribb – ja, det hörs ju att det är ribbstickat, dvs omväxlande räta och aviga maskor, så att det blir som ribbor i tyget. Kan vara förvillande likt interlock då det kan se ut som om det är två slätstickade sidor, men drar man i ribben så syns de aviga maskorna emellan. Man pratar ibland om 1×1 eller 2×2 och det syftar på hur många räta och aviga det är på varje ”ribba”.
Detta är ett tyg som är väldigt elastiskt i sig själv och används ofta till linnen och underkläder. I muddväv är det oftast elastan inblandat för att det ska dra ihop sig och hålla formen bättre.

Sweatshirt/college/jogging är alla namn på lite tjockare trikå, tänkt till mjukisbyxor och tjocktröjor. Finns med mer eller mindre stretch i sig och olika tjocklekar. Det finns också olika typer av baksidor på joggingtrikå, man brukar skilja på flossad eller öglad baksida. En flossad baksida, då får man den där mjuka luddiga ytan som borstats fram. En öglad ser ut som en grov version av singeljerseyn.

Det var de som jag tror är de vanligaste tygerna man använder idag. Det finns ju naturligtvis fler tygsorter, alltifrån tyll och chiffong till velour, men det kanske vi tar en annan gång. Men detta kanske kan räcka som en första vägledning vad man ska titta efter för tyger när man börjar sy och hur man kan identifiera dem om man får något i sin hand som man inte vet vad det är..! 🙂